Kungar & drottningar i gräsriket

När det gäller lammköttet så är det en hjärtefråga för oss att hålla oss till lamm som föds på våren - ungefär kring påsk. Fjällbetes lamm diar tackorna för att sedan, beta hela sommaren och slaktas på hösten. För djuret är det det mest etiska förhållningssättet. En annan tungt vägande anledning är att det blir ett rent betesbaserat kött med alla dess goda egenskaper som betyder mycket för våra egna kroppar då vi väljer att äta lammköttet. Omega 3 balansen blir bättre om man jämför med att föda upp lammen på kraftfoder.
Det har på senare år gjorts forskning och mycket bra skrivet material om beteskött kontra kraftfoderuppf ödning. (www.eatwild.com - Fjällbete tar inte ställning appropå den typ av kost som beskrivs på hemsidan utan hänvisar bara till forskningsresultaten kring beteskött)

Hittills är Fjällbete synonymt med fårkött. Fjällbete rymmer på sikt alla betesdjur som berikar Åredalens landskap. Därför blir det i första hand aktuellt med ko- och kalvkött, stutar, lammkött och renkött. Men i princip ska även grisar som föds upp på matrester och andra former av matproduktion med hög etisk profil kunna rymmas inom Fjällbete.

Så här jobbar vi
Begreppet Fjällbete är förknippat med hög kvalitet och en hög etisk/ekologisk profil. Ett fortlöpande samtal mellan säljare och köpare i Åredalen utvecklar en gemenskap och en ömsesidig kunskap om hur vi kan gynna varandra och den lokala ekonomin på ett uthålligt sätt. Producenten behöver ett visst pris för att kunna upprätthålla nivå på etisk och ekologisk kvalitet. Handlaren och krögaren gör ett visst påslag för egen del och får sedan hjälp av Fjällbete när det slutliga priset ska tas ut av turister och lokalbefolkning.

Den som köper Fjällbetes produkter via butiker eller restauranger ska alltså få veta vart pengarna går och vilka konsekvenser köpet ger för den lokala ekonomin plus
miljömässiga och etiska följder.

Fjällbetes säljorganisation som kan ta vara på konceptets unika förutsättningar blir med nödvändighet själva motorn i företaget och det ska hellre säljas icke producerad mat än
produceras icke såld sådan. Med förmågan att sälja på den "svåra marknaden" i Åredalen infinner sig möjligheten att kunna sälja produkter på uppdrag av andra aktörer som lever upp till Fjällbetes krav och värderingar. Jämtländska livsmedelsproducenter skulle på så sätt kunna f å en värdefull samarbetspartner i Fjällbete.

Varje sommar blir det två ton lammkött bara i Edsåsdalens slalombackar. Fåren betar också marker i Vik, Björnänge, Brattland, Undersåker, Ottsjö, Storulvån, Klocka och Enaforsholm, samt två fäbodvallar. Den ena vallen ligger på södra sidan Åresjön och den andra i Tegefjäll.

Det kommer att ta flera år innan markerna återanpassat sig till betesdjuren. Det gäller att få tillbaks de växter som sedan tusentals år lärt sig trivas med våra idisslare, men som nu trängts bort av hallonbuskage, nässlor och lövsly. Samtidigt förändras också mikrolivet i jorden, insekterna, fåglarna och djurlivet till betandets landskap